Jag har blivit beroende av Coca-cola. Nästan det sämsta man kan bli beroende av, i sockerväg menar jag då såklart. Flytande socker med bubblor. Come to mama!

Jag ska till tandläkaren och laga hål på fredag. Vuxenlivet smakar bedövning och bananflour. Smakar det så kostar det. Surt som Coca-cola.

I lördagsnatt kom jag hem från jobbet 03.30. Jag varvade ner med vitlöksbröd och godis framför datorn. Tänkte skriva ett litet inlägg på bloggen om hånglande hockeykillar i bar överkropp men datorn gav ifrån sig en högljudd suck och stängde av sig i protest. "Oj då!" Det gick inte att få liv i den, oteknisk som jag är, så jag gick och la mig istället. Dagen efter fick Mamma skulden för datorhaveriet. Jag trodde jag var en snäll och ärlig flicka men jag lät henne ta den smällen.

MOHAHAHAA!!!

Snyggt att jag var låghalt alla klubbkvällar under min och Annas resa upp längst östkusten. I Brisbane åkte dem med sorg ner i soptunnan men inte utan ett tribute till tonerna av Céline Dions Titanic-hit först.

Här sitter jag och känner mig äcklig. Borde egentligen inte jobba idag. Det är så orättvist att jag alltid blir bakis, jag menar fyra öl?!

BLÄÄÄÄ!

Från den ljusa sidan. Jag är ledig ikväll!

Sov hur länge som helst idag och har inte varit utanför dörren. Middagen bestod av hawaiipizza med béarnaisesås. Till filmen "I hennes skor" är det godis och cola som gäller.

Fast ändå känns det tomt, jag gillar inte dagar som bara slängs bort även om jag har, vad jag tycker, bra anledningar till det. Som att jag jobbade nio timmar utan att sitta ner en enda gång. Att jag gick och la mig fyra på morgonen och att jag har sömnbrist från fredagen.


Om du älskar livet så kasta inte bort tiden, för livet är gjort av tid.
Benjamin Franklin

Det är omöjligt att njuta helt av sysslolösheten om man inte har mycket att göra.
Jerome K Jerome

Varje dag av ditt liv är ett blad i din historia.
Arabiskt ordspråk

Vilken skrivarsvacka.

Idag har jag jobbat 7,5 timmar. Det gick otroligt nog bra att börja klockan åtta på morgonen. Vilken superkvinna va? Fast lite trött är jag ändå.

Nu är jag hemma och har bråttom. MEN GUD SÅ OVANLIGT! Jag undrar hur en dag utan tidspress och stress känns? Jag ska hinna med att städa mitt rum, hallen och badrummet. Duscha och helst raka benen. Platta håret och sminka mig. Sen är det kläder också. Jag har en timme och en kvart på mig innan bussen går. Det kommer sluta med att jag sätter upp håret i en tofs, springer till bussen som jag precis hinner med och dyker upp på förfesten svettig och osminkad. Dessutom utan att ha städat rummet, hallen och badrummet. En helt vanlig fredagskväll med andra ord.

Jag kom att tänka på en sak som hände på Nöjesfabriken sist jag var där. Jag gick och lallade runt för mig själv, inget ovanligt med det. Då tar två killar tag i mig och vi börjar prata lite och efter en liten stund frågar den ena mig om jag är en fitnessmodell. HAHAHA! Vilken dålig en. Jag gav dem bitchblicken och lallade vidare mot dansgolvet där kompisarna för tillfället befann sig.

Jag kom att tänka på detta när jag tittade mig själv i spegeln nyss. Jag har nämligen ett vinrött träningsboxarlinne på mig. Om man låtsas att fettet på armarna i själva verket är svällande muskler eller möjligen att under fettet på armarna döljer sig svällande muskler så förstår jag precis vad dem menar! Jag ser mig själv på omslaget till en glädjedödande tidning, "I form" eller vad en sån tidning nu kan heta. Jag hoppar högt med utslagna armar, mina tänder är vita och jag ser lycklig och nöjd ut. På mig har jag tighta färgglada träningskläder i ett sånt där obehagligt kallt matrial. Och jag skrattar. Emma Persson, lika smidig och graciös som en babyelefant, som inte har lyft ett finger efter att hon slutade spela fotboll och när var det? Jag var 16-17 år tror jag.. HAHAHA!

Jag sa det inte då, men tack! Jag menar det.

Viktig update!
Himlen är mer gul nu! Lite rosa också. Fint!

Idag ska jag äta frukost, det gör jag aldrig annars. Fast jag blir alltid så hungrig på förmiddagen om jag äter frukost tidigt, om jag inte äter frukost så står jag mig till 14.15 då vi äter lunch på jobbet. Det är något fel på min kropp. Jag måste besöka farbror Doktorn, jag måste höra att jag är frisk! Jag är hemskt hypokondrisk, bl.a. så har jag haft cancer 1000 gånger om. Ja, i mitt huvud alltså. 

God morgon!

Jag kan inte fatta att jag gick upp 06.15 idag! De gånger som jag faktiskt har varit vaken vid den här tiden beror det på att jag inte har gått och lagt mig än. Men jag giller't. Speciellt att jag nästan ser soluppgången. Himlen är ljusblå, ljusblå, ljusblå, turkos, turkos, ljusgul, ljusgul och lite mörkare gul. Jag är så bra på miljöbeskrivningar alltså. Här sitter jag, hungrig, insvept i ett täcke med ljusrosa påslakan och lyssnar på Roger, Titti och Fylking Sveriges blahajprat. Nej, nu blir det sängen igen.

Överraskningsfest!
 
Spjuth-Svärd fyllde det stora tvånoll här i veckan. Man bangar inte ett bra tillfälle att festa till det. Vi vet ju att kära Emelie inte heller är den som spottar i glaset. Efter lite planeringsarbete stod vi och väntade på det inkommande tåget från Stockholm. Där på satt hon, trött efter kulturkonferans, galej och shopping i huvudstaden. Hon skulle hem till sina föräldrar i Forshaga. En lugn mysig lördagskväll som gjord för att vila ut. Det trodde hon ja. MOHAHAHA!!!

Vi kidnappade henne! Söp ner henne med vin, drog till Ankan och dansadedansadedansade. Efter allt dansande slaggade vi hemma hos Anna. Tre tjejer i en 1,20-säng. Hett på många sätt. Så hett att jag la mig på golvet. Höll på att dö av värmeslag där jag låg som en köttbulle vid fotändan.


Tack alla ni för en bra kväll!

Vår katt Jojjo älskar uppmärksamhet. Han vill att all fokus ska vara på honom, så ofta som möjligt. Han står inte ut med att bli förbisedd och att det går en halvtimme utan att vi dyrkar honom (vilket vi gör på många olika sätt. Matar, pussar, gosar, snosar, pratar med honom och även om honom. Ju mer desto bättre tycker Jojjo.) Vad gör han om folk är för dumma för att förstå hans storhet? Det vilken katt som helst med självaktning gör. Han tar plats. Stor plats. Helst av allt lägger han sig på morgontidningen, precis när man läser något intressant, och ser så söt ut som bara han kan. En annan favoritmetod är att bita lite diskret och lagomt hårt i tårna när man ligger och kollar tv. Just nu har jag en stor vacker beige katt framför mig. Datorskärmen syns knappt bakom honom, men oj så nöjd han är. Jag ska snart släppa ut honom i kylan. Han är säkert kissnödig, den lilla sammetsnosen.

Jag älskar min katt. Även fast jag vet att han till stor del ser oss människor som verktyg. Verktyg vars enda uppgift är att hjälpa honom att uppnå hans mål. Om detta inte är ovillkorlig kärlek, vad är då det?

Sov gott!

Jag känner det på mig. Det kommer att bli en lika tråkig dag idag som igår. Det var riktigt illa, jag var på så dåligt humör att jag stängde in mig på mitt becksvarta rum och kl.19.30 sov jag som ett litet barn.



Imorgon är det fredag och jag ska inte jobba! Skönt! Fast frågan är, vad ska jag hitta på?

Nu har jag precis sett Mamma Mia. Jag tror att jag har en ny musikalfavorit. Grease kan slänga sig i väggen!

Imorgon ska jag till Oslo! Det ska bli roligt, jag älskar att vara på väg någonstans även om det bara är en liten dagstur med tåg till grannlandet.

Idag gick jag upp "tidigt" för jag hade en klipptid 9.45. Fy bubblan vad svårt det är att komma upp ur sängen. Det måste vara något allvarligt fel på mig. Jag sover dåligt också nuförtiden, det är inte heller likt mig. Jag vaknar minst varannan timme och kollar på klockan med känslan av att jag inte har sovit något än. Undrar vad det beror på.. Egentligen vill jag inte veta.

Nu är jag fin i håret i alla fall. Senare på schemat står det städa köket, rummet och badrummet, övningsköra med pappa (hjälp!) och jobba klockan 16.00.

Det är min fredag, vad ska du göra idag/ikväll?

Första oktober. Jag lever fortfarande kvar i att det är sommar. Men det är det ju tydligen inte.

Precis nu kom jag på! Oh. Förra året, den här dagen, vid den här tiden tog jag ett tårfyllt farväl av min Mamma, Pappa och Lillasyster på en tågperrong i Kil.

Jag sa överlägset
Haha, jag kommer inte att gråta!
Tre sekunder senare lät det så här
BUUUUÄÄÄH!!!!? SNYFT! SNÖRVEL!?
Det gick inte att stoppa.

Anna tyckte inte om att jag började gråta. Det har jag hört många gånger nu efteråt. Hon kände sig som världens sämsta dotter när det inte kom några tårar från henne. Hon berättade att hennes föräldrar tittade nyfiket på henne och nästan väntade.
Jahapp..... Ses om ett år då. Ha det bra. Hej!
Blev det istället.

I can't help that I'm soft. Eller att jag har separtionsångest.